Våren 2011
Styrbords spant nummer 7, 7½, 8 och 8½ var alla knäckta på samma ställe. Det syns att det har läckt en del där.
Kopparspikarna var i perfekt skick trots sina nästan 80 år. Kan det understa färglagret vara ”Valspar Brons” som förordas i anvisningarna på ritningen?
Friborden kommer nog tyvärr bära spår av ingreppet i några år. Det blir till att betsa lite extra, sen får solen göra resten.
När jag inte ångstryker mina gardiner hemma använder jag den här mackapären till att basa spantämnen. Eklamellerna tenderar att spricka annars vid böjning, när de är så tunnt sågade. Värme och fukt är ju ett beprövat sätt att motverka det. Att göra det med ett ångstrykjärn tror jag dock att jag är först med. Kanske.
Förlagorna ritades av på en skiva. På den skruvades sedan klossarna, i vilka spantämnena tvingades fast för att få sin form. Packtejp hindrade klossarna och spanten från att fastna i varandra.
Spanten är tillsågade och hyvlade, och passformen kollas innan borrning och nitning. Det första spantet är provisoriskt ditsatt med byggskruv för att hållas på plats vid borrning. Det är slående hur borden tappar passformen när man tar bort flera intilliggande spant – men också att även trasiga spant håller ihop en bordläggning ganska bra.
Hey presto! Det läcker ju nästan ingenting!